Nattdrömmar

Det var  jätte länge sen jag skrev ner en dröm. Under mågna år gick jag i drömgrupp och då var det en vana. Nu blir det bar då och då. Men nu ska ni få höra!!
Somnade om i morse då jag inte var tillräckligt utsövd.  Vaknade 1 1/2 timme senare genomblöt i svett. Jag hade drömt en jätte jobbig dröm!!!

Jag var tillbaka i ett "jobbsammanhang", skulle hålla i något stort möte eller föredrag. Det var jätte många människor och vi hade haft de här träffarna förut. Många av de som var där känner jag väl. Nu blev allt helt okontrollerat. Bla var jag helt plötsligt uppe på övervåningen och en kvinna låg och grät. Hon var blodig. Två andra kvinnor fanns med och jag försökte prata tydligt med den blödande kvinnan och säga att hon skulle försöka resa sig och duscha. Det kändes som om hon förstörde för mig. De andra ville att jag skulle ta hänsyn för hon hade cancer. Det kändes som de gjorde henne till ett offer. Jag menade att trots det så behövde hon resa sig och att det finns så många situationer som vi gör motstånd mot istället för att släppa taget. Nu fick jag verkligen de andra emot mig. De blev superarga och menade att jag inte hade det alls lika svårt som den kvinnan!!
Sedan var vi nere i möteslokalen igen. Nu var det säkert flera hundra personer. Plötsligt blev jag helt ifrågasatt och andra tog över mötet och gruppen delades mellan olika rum och det blev väldigt störigt. Några skulle se en film. Jag försökte återta min roll men förgäves. Till slut skrek jag och slängde några böcker över över salen. Då verkade det som om folk reagerade men det var bara tillfälligt. Jag försökte på nytt och gav upp till slut. Jag plockade ihop mina böcker och sa att någon annan kanske skulle ha användning för dem. Folk tittade konstigt på mig och folk jag känt länge tittade bort och var upptagna med annat. Jag kände mig utanför, maktlös vid vägs ände!!!
Kommer ut från lokalen och börjar gå hemåt. Träffar på en man. Det är snö ute men han har inga ytterkläder. Jag ska hem men först handla. Han undrar vem jag är och jag säger att nu skiter jag i detta och startar egen firma!! Nej, inte ska du bli auktoriserad,säger han. Det verkar jobbigt, enligt honom. Häng med mig istället, säger han. Jag går vidare och tänker att jag inte kan göra som förut. Att det mesta sett ut att ordna sig. Jag måste göra något helt nytt som jag inte gjort förut. Inga invanda hjulspår.

Så här tänker jag om drömmen. Jag vet att jag är inne i en ny fas. Arbetsträningen som ska leda vidare till något annat som jag inte vet. Samtidigt känner jag ett enormt stort behov av att styra mitt liv helt själv. Att styra min tid mm. Jag vet att jag ofta håller fast vid det gamla. Det är ju tryggast. Innan jag somnade om i morse låg jag och tänkte på vad jag vill göra. Tänkte på mitt bokmanus som bara ligger och väntar på att slutredigeras. Jag vill mer än det jag gör idag. En del av detta kom nog i drömmen och att jag är ensam om besluten.